Ännu en assyrisk by i irakiska Assyrien har ockuperats av kurder. Ännu en gång skyddas ockupanterna av en klanledare från Zebariklanen. Det gäller byn Kashkawas där assyriska bönder har först fått avslag hos den lokala domstolen i Aqra, men de gick vidare till appellationsdomstolen i Arbil med sina lagfartshandlingar. Domstolen i Arbil beordrade tingsrätten i Aqra att ta om målet, vilket så skedde och domstolen dömde till assyriernas fördel. De fem kurdiska familjerna som ockuperar marken överklagade till en domstol i Nohadra (Duhok). Domstolen skickade en jury att inspektera marken på plats. Men inför juryns besök passade kurderna på att bygga enkla skjul och påstod sig vara en egen liten by med en egen muhtar (borgmästare). Domstolen i Nohadra gav marken till de kurdiska ockupanterna.
En ny rapport visar på kurdisk ockupation av assyriska byar i Nohadra-provinsen. Den är författad av Tayo Siraj Davis som har intervjuat många drabbade bybor och assyriska organisationer och aktivister. Rapporten inleds med: ”There has been an ongoing occupation in Northern Iraq of Assyrian Christian indigenous lands, largely ignored by the mainstream media, which requires a solution soon”.
En shiitisk parlamentsledamot i Bagdad från listan Babiliyun, Bayda Khedr Salman, har i ett brev uppmanat ordföranden för kommittén som jobbar för att reformera grundlagen att namnet ”Suryani” ska tilläggas till Ashuri & Kaldani, men att de tre benämningarna ska vara sammanhängande där ”OCH” ska tas bort. För några år sedan uppmanade patriark Karim dåvarande talman Salim Jouburi att lägga till namnet ”Suryani” till de andra benämningarna.
Demonstrationerna fortsätter lika intensivt i Bagdad och städer i söder med ännu fler offer som följd. Ingen ny regering har tillsatts än. De som demonstrerar kräver att en övergångsregering ska ledas av en oberoende kandidat utan koppling till nuvarande block-system.
Libanon:
I Beirut fortsätter också demonstrationerna och nu har säkerhetsstyrkor börjat använda våld. Inga nya dödsfall har rapporterats, förutom en tidigare demonstrant som hade skjutits ihjäl, men flera är skadade. Deras tält har åter bränts av säkerhetsstyrkor. Den grekisk-ortodoxe biskopen av Beirut, Elias Awde, riktade hård kritik mot Hezbollah och dess ledare Hassan Nasralla i sin söndagspredikan, utan att nämna dem vid namn. Det är unikt i Libanons moderna historia att någon har vågat ställa sig upp och ifrågasätta att ”en enda man styr landet med hjälp av sina beväpnade styrkor, men vi vet inte vad han vet”, sade biskopen bl a. Som kontrast till biskop Awde är en del tongivande assyriska biskopar inom syrisk-ortodoxa kyrkan i Libanon stora beundrare av Hassan Nasrallah.
USA/Seyfo:
Kongressens båda kammare har nu antagit resolutionen som klassar Seyfo som folkmord. På torsdagen antog Senaten enhälligt den resolution som antogs i Representanthuset för ett par veckor sedan. Förra gången Senaten fick resolutionen på sin dagordning lade senator Lindsey Graham (R) in ett veto och därmed föll hela förslaget. Senare sade han att han hade uppmanats av president Trumt att stoppa resolutionen eftersom president Erdogan just då befann sig i Washington. Graham tillade att han inte skulle göra om det. President Trumps administration har dock meddelat att Trump inte har bytt åsikt i fråga, dvs att står fast vid sitt tal den 24 april i år då han kallade folkmordet för massmord. Som svar på Kongressens erkännande av Seyfo hotade Turkiets president med att både erkänna ”USAs folkmord mot indianerna” och överväga att stänga militärbaserna Incirlik (Adana) och Kürecik (Malatya). Men politiska bedömare tror inte att det senare skulle kunna genomföras utan kännbar reaktion av Trump.
Turkiet:
Reaktionerna från turkiska etablissemanget mot Kongressens resolution är som väntat negativa. Till och med den nye armeniske patriarken i Istanbul har ställt sig kritisk och säger att beslutet har ett politiskt syfte. Från höger till vänster har alla partier i parlamentet skrivit på ett fördömande av beslutet. Kurdiska HDP har visserligen inte skrivit på, men gjort uttalanden som verkar direkt hämtade ur den officiella turkiska förnekelsepolicyn, säger kritiker. HDP säger ”att göra upp med sådana stora historiska tragedier ska inte gå via olika länders parlament. Vi anser att sådana beslut inte gagnar ett lindrande av lidandet utan används i politiska syften. Vi kräver att det armeniska folkets stora lidande måste undersökas och diskuteras fritt i detta land”, skriver HDP. Turkiet har under alla år av förnekelse hävdat att det är en fråga för historiker och inte politiker att avgöra vad som skedde under första världskriget. Utrikesminister Mevlut Cavusoglu säger att frågan kan diskuteras i bilaterala samtal med Armenien istället.
Yezidiska bönder i Batman möter samma öde som assyrierna i Turabdin när de återvänder från diasporan och försöker bruka sin jord. Kurdiska klaner har i dagarna hotat och misshandlat yezider i Bsheriye som har återvänt från Tyskland och fått domstolsbeslut på att de är lagfarna ägare. Kurder agerar egenmäktigt både i norra Irak och i Turabdin-området och använder alla sina maktkanaler för att ockupera assyrisk och yezidisk mark. Assyrier och yezider är ursprungsbefolkning i området men saknar skydd för liv och egendom, i synnerhet när myndigheterna också är kurder, som i fallet KRG. I Turkiet kan staten då och då bistå med fysisk hjälp, t ex att gendarmer vaktar en hotad yezidisk bonde som plöjer sin åker. I KRG skulle peshmerga aldrig göra detsamma, säger analytiker.
Syrien:
Läget I Gozarto är relativt lugnt just nu. Men kurdiska styrkor fortsätter att provocera pro-turkiska jihadister att angripa den syriska arméns positioner vid fronten i Abu Rasayn. Assyriska milismän inom Sootoro har försett oss med videoklipp där YPG/SDF skjuter intensivt bakom linjen av syriska soldater och Sootoro i riktning mot Abu Rasayn. Jihadisternas svar tar ingen hänsyn till vem som sköt utan skjuter mot det håll varifrån elden kom.
Astana-samtalen avslutades i veckan. Ett viktig uttalande är att man förkastar varje form av autonomi eller separatism. Detta är även oppositionens inställning. Dess ledare är turkmen och har starka kopplingar till Turkiet. SDFs ledare Mazloun Abdi kritiserar Astana-uttalandet och uppmanar den nyvalde brittiske premiärministern Boris Johnsson att återuppta samarbetet med kurdiska SDF i kampen mot IS. Abdi leker statsman och gratulerar Boris Johnson till den stora segern, ta bild med den prokurdiske fransk-judiske journalisten Bernard-Henri Lévy, som uppger att bilden är tagen ”någonstans i Rojava”. Abdi säger sig nu vara emot en delning av Syrien och talar hela tiden som en ”syrier”. Men det separatistiska namnet ”Rojava” används med hans goda minne, säger kritiker. Mazloum Abdi kritiserar också Erdogan för hans avsikt att placera en miljon flyktingar i området mellan Tell Abyad och Rish Ayno som kontrolleras av Turkiet. Abdi varnar för etnisk rensning och kräver att endast ortsborna ska tillåtas återvända till sina marker. Men våra källor säger att ortsborna finns kvar till största delen.
Erdogan och Cavusoglu kräver att inkomsten från oljekällorna i Gozarto skall användas för att hjälpa flyktingarna som ska etableras i området, ”eftersom oljan tillhör det syriska folket”.
Motorvägen M4 mellan Hassake och Aleppo kontrolleras nu av syriska armén.
En lejonsfigur i svart basalt utanför Afrin sägs nu vara stulen visar satellitbilder. Den vaktade ingången till ett gammalt assyriskt tempel till guden Adad.
UK:
Den sensationella storseger som Tories vann i valet tolkas som ett slag i ansiktet på förljugna PK-medier som in i det sista manipulerade opinionsundersökningarna som gjordes strax före valet, säger analytiker. Boris Johnson har nu en egen majoritet i det brittiska parlamentet och kan avsluta Brexit på sitt sätt.
Många reagerade över att Labours valvaka dominerades av palestinska flaggor, medan ingen enda brittisk flagga syntes till. Partiledaren Jeremy Corbyn har efter den stora förlusten meddelat att han inte längre kommer att kandidera till ordförandeposten vid nästa partikongress.
Belgien:
Patriark Karim vigde på söndagen tå italienska diakoner till präst i Charleroi i klostret St Antione, som munken Samuel Özdemir basar för. Philippos Ricci och Petros Bernar är sannolikt katoliker och borde således vigas av en katolsk biskop eller patriark, t ex syrisk-katolske patriarken Yousef III Younan, säger kritiker. Det syrisk-ortodoxa patriarkatet uppger på sin FB-sida att dessa två nya präster ”ska tjäna vid klostret St Antoine de Padoue i Charleroi”. Det sägs inget om vilken kyrka de tillhör. Läsarkommentarer under programmets gång säger att munken Samuel Özdemir, som i sin ungdom vigdes av biskop Dolabani, men konverterade till katolicismen (syrisk-katolik), egentligen är suspenderad från katolska kyrkan. Därför åker han land och rike runt i sällskap med den syrisk-ortodoxe patriarken Afram II Karim. Spekulationer görs att han kommer att återvända till sin moderkyrka, men som biskop. Och då skulle kanske de två nya italienska prästerna vara hans medarbetare i klostret St Antoine.
Uppehåll:
Assyrian News in Focus gör nu ett juluppehåll. Nästa program sänds den 7 januari 2020.
God jul och gott nytt år önskar redaktionen alla våra tittare.