IS-ledaren al-Bagdadi sägs ha dödats i söndags av amerikanska trupper i byn Barisha i Idlib några km från Reyhanli i Turkiet. President Trump bekräftade likvideringen men inga bilder har visats. Även om många tvivlar på sanningshalten kana det vara riktigt den här gången, säger bedömare som tror att det är en sorts trofé för Trump i den inhemska opinionen. Han tackade Ryssland, Turkiet, Irak och kurdiska SDF för samarbete med underrättelse. Trump säger också att man också dödat den som sannolikt skulle efterträda Bagdadi.
I kväll kl 18:00 tog tidsfristen på 150 timmar slut att avväpna och avlägsna YPG/SDF från en gränslinje på 32 km. Kurdiska styrkor har dragit sig tillbaka och syriska armén har intagit gränskontrollen i de flesta fall, säger rapporter. Enligt Ryssland rör det sig om 34 000 kurdiska milismän. Turkiet har ännu inte kommenterat om det är nöjt med utvecklingen.
Som en goodwill gest gentemot kurderna uppger president Trump och försvarsminister Esper att amerikanska trupper håller alla oljekällor öster om Eufrat, dels för att IS inte ska erövra dem, dels för att garantera kurdiska SDF en inkomst att bevara sin närvaro. Syrien och Ryssland motsätter sig och kallar det en olaglig ockupation av landets naturresurser. Trump har i slutet av sitt tal lagt in en brasklapp som innebär att ockupationen av oljekällorna kan upphöra om USA får något annat i gengäld i förhandlingar.
Imorgon börjar grundlagskommittén sitt arbete i Genève med att utse 3 x 15 ledamöter ur de tre fraktionerna om 50 ledamöter vardera. Det sker under överinseende av FN-samordnaren Geir Pedersen. Kurdiska företrädare finns med men inga från PYD (eller SDF som Pedersen uppger). Ryssland ambassadör i Ankara säger till Sputnik att Turkiet har sagt nej till att PYD ska vara representerat. Därför kommer det att bli så.
Politiska bedömare tror att YPG/SDF kommer att vara kvar i någon form under total kontroll av syriska armén, i syfte att kunna använda det som ett vapen mot Erdogan. President Assad har nyligen sagt att Erdogan har förstört Syrien. Därför skulle han också kunna förstöra Erdogans land. Om så sker kommer YPG inte att ha något inflytande att agera självständigt utanför Damaskus ramar. Som en jämförelse kan sägas att Hashd-miliserna i Irak har hittills vägrat inordna sig i den irakiska armén, av rädsla för att förlora sin självständighet.
Republikens Mufti Ahmad Hassun besökte på torsdagen syrisk-ortodoxa katedralen Mor Gewargis i Hassake i ett försök att visa på ”broderskap mellan Islam och kristendom”. Han tilläts att tillsammans med den lokala muftin beträda altaret med sina skor, lägga fram en muslimsk bönematta alldeles intill altaret och vända sig mot Mekka i bön. En storm av kritik har haglat på sociala medier. Många ser det som en skändning av altaret och respektlöshet när båda muftin tog av sig sina skor och lade dem utanför bönemattan. För dem är bönemattan helig men inte själva altaret, säger kritiker som kopplar tilltaget samman med patriark Karims agerande när han för några år sedan fick koranen som gåva av en syrisk minister. Då lyfte patriarken koranen över huvudet och kysste den. Nu sägs han vara inbjuden till den berömda moskén al-Umawi i Damaskus att hålla bön. Sannolikt får han inte beträda moskén med skorna på fötterna. Denna moské är byggd på Johannes döparens gravkyrka.
Turkiet:
Turkiska MR-föreningens avdelning i Istanbul har i veckan släppt en rapport som visar på fortsatta övergrepp och förtryck mot assyrier i Turabdin från lokala ”muslimer, särskilt mäktiga kurdiska klaner” som känner sig obekväma över att en del assyrier har återvänt hem från diasporan. Dödshoten och trakasserierna mot den ensamma nunnan i byn Zaz är ett särskilt fall som MR-föreningens representant Ayse Günaysu har följt sedan 2017. Rapporten tar upp även andra byars erfarenhet av kurdiska övergrepp.
Libanon:
Protesterna mot regering och politiker som uppfattas som korrupta har fortsatt i två veckor. Det började med en protest mot extraskatter för att täcka hålen i budgeten, men har senare övergått i krav på att både regering och president ska avgå och att nyval ska hållas. Ikväll har premiär minister Saad Hariri lämnat in sin avskedsansökan till president Aoun. Hezbollahledaren Hasan Nasrallah har sagt att han stödjer demonstranterna, men kom med förtäckta varningar om att presidenten skulle avgå eller att samarbetet med regeringen skulle spricka. Maronitiska kyrkans patriark Beshara Ra’i har som väntat ställt sig på folkets sida och stödjer demonstranternas krav.
Irak:
Även i Irak har demonstrationerna återupptagits, nu med högskolestudenter som har anslutit sig. Till skillnad från Libanon har säkerhetsstyrkor och miliser i Bagdad använt våld mot demonstranterna. I båda länder är pro-iranska fraktioner emot demonstrationerna eftersom shiiter har den verkliga makten både i Irak och Libanon. President Aouns fraktion är lierad med Hezbollah.
ACE:
Assyrian Confederation of Europe har fått en ny ordförande efter Attiya Gamri vars mandat på tre år har löpt ut. Den nya ordföranden är en ung tjej från Sverige och heter Marta Youeel Eshoo.
USA:
Medan vi sände programmet röstade Representanthuset om en resolution att erkänna folkmordet Seyfo. Kammaren antog förslaget med överväldigande majoritet. Beslutet har en viktig symboliskt betydelse, säger analytiker, men menar att i praktiken kan det jämföras med svenska riksdagens erkännande 2010 som förblev på pappret. Dagens Nyheter refererar till Stefan Löfvéns löfte i Assyria TV (genom SVT Södertälje) och skriver: ” Frågan om massmordet ska erkännas som ett folkmord eller inte har varit en omdiskuterad fråga även i Sverige. Redan 2010 fattade riksdagen beslut om att det skulle kallas just folkmord. Under ett besök i Södertälje inför valet 2014 lovade Stefan Löfven (S) att driva frågan om ett erkännande från regeringen. ’Har vi fattat beslut i riksdagen så ska vi naturligtvis fullfölja det. Det är absolut min målsättning, sa statsministern till SVT Nyheter Södertälje då’. Men det blev aldrig något erkännande. Inför valet 2018 sa Stefan Löfven att frågan visade sig vara för komplex för ett erkännande från regeringen. I Södertälje bor ungefär 30.000 syrianer, assyrier och armenier och frågan om folkmordet är viktigt i kommunen. I valet förlorade socialdemokraterna majoriteten i kommunfullmäktige och kommunalrådet menade att det fanns en direkt koppling mellan förlusten och Löfvens uttalande”. Assyriska riksförbundets språkrör Hujådå gör samma bedömning och tillägger: ” Det är osannolikt att resolution 296 kommer att antas av senaten och ännu mer osannolikt att president Trump kommer att signera den”. Turkiet har som väntat reagerat starkt mot beslutet: ”Detta skamliga beslut av dem som exploaterar historien politiskt är betydelselöst för vår regering och vårt folk”, skrev utrikesminister Mevlüt Cavusoglu på Twitter.
SeyfoCenter:
Sabri Atman från SeyfoCenter har reagerat häftigt mot AssyriaTV:s granskning av hans ev akademiska bakgrund. I stället för att använda sin replikrätt och svara på våra frågor har han spelat in ett videoklipp på ca en halvtimme, där han antar en offerroll genom att spela på allmänhetens känslor. Vi upprepar vår princip att granska offentliga personer och institutioner bland assyrierna som gör anspråk på legitimitet och samlar pengar. Vi ger också exempel på hur Sabri Atman vid tre tillfällen agerat arrogant eller oprofessionellt; a) Han besökte Sydney för 13 år sedan för att hålla föredrag om Seyfo, men biskop Malke Malke vägrade låta honom använda någon av kyrkans lokaler. Trots det besökte Atman biskopen och lät sig bjudas på middag. b) 2010 blev han inbjuden av AUA att närvara vid invigningen av Seyfomonumentet i Sydney. Han åkte dit tillsammans med Ninos Aho. Biskop Malke ignorerade AUAs inbjudan att närvara. Trots det besökte Sabri Atman återigen biskopen och lät sig bjudas på middag. När assyriska eldsjälar undrade hur han kunde vara så underdånig mot biskopen svarade Atman att han vill vara god vän med alla. Kritiker ser det som oärlighet mot hans påstådda engagemang för Seyfo och tolkar det som opportunism. Atman vet att kyrkorna drar mycket folk och kan därför förvänta sig ekonomisk vinning om han håller goda relationer med kyrkoledare. Biskop Malke vägrade delta i invigningen av Seyfomonumentet i stadsdelen Fairfield i Sydney, men accepterade med glädje att närvara vid firandet av turkiska Republikens dag den 29 oktober samma år. c) Under samma besökstillfälle medverkade Sabri Atman vid ett program i en turkisk tevestation i Australien tillsammans med AUAs lokale ledare Hermez Shaheen. På turkiska berättade Atman om varför vi kräver att Turkiet erkänner Seyfo, men tillade att assyrierna inte kräver ett öre i kompensation, bara en ursäkt. Kritiker undrar hur ett sådant erkännande från Turkiets sida skulle skilja sig från Ahmet Türks ursäkt för några år sedan. Ahmet Türk (HDP) sitter på stora arealer mark som hans farfar tog över efter att ha mördat kristna assyrier och armenier. Hans hus har sannolikt varit ett assyriskt kloster. Korstecknet finns fortfarande inristat i entrén och på dörren. Atman har inte heller velat göra någon offentlig kommentar när Dikran Ego blev stämd av biskop Hazael Soumi från Belgien och krävdes på stort skadestånd. Biskopen till intäkt en artikel som dåvarande ESNA spred ut i sin maillista. Den handlade om hur dåvarande patriark och två biskopar (Elia Bahi och Hazael Soumi) hade registrerat en antik kyrka i sina egna namn istället för stiftet eller patriarkatet. Men biskop Hazael var i grunden arg på ESNA som tidigare hade publicerat en röstinspelning där biskop Hazael förnekade Seyfo. Sabri Atman hade hållit en föreläsning i Bryssel. Biskop Hazael var närvarande och protesterade genom att bl a säga ”Det är inte Turkiet som har dödat oss, det var kurderna. Om Turkiet hade begått ett folkmord skulle inga assyrier ha överlevt idag”. En privatperson spelade in samtalet med sin mobiltelefon och Sabri Atman lämnade det till Dikran Ego för publicering. Om Dikran Ego hade förlorat målet, som tog 3,5 år, hade han riskerat att betala omkring en miljon kronor. Men fallet föll på formalia. Ego upprepar att han inget personligt har mot Sabri Atman, utan gör sitt journalistiska arbete att granska makten.