Den planerade säkerhetskorridoren som USA och Turkiet har lagt upp ramarna för kritiseras av general Joseph Votel, USAs befälhavare för koalitionen mars 2016- mars 2019, och Gönül Tol vid Middle East Institute’s Center for Turkish Studies. I ett debattinlägg i nationalinterest.org skriver de att projektets uppläggning bäddar för mer problem än lösningar. De varnar särskilt för att IS kan återkomma om kurdiska YPG inte inkluderas i uppgörelsen. DE befarar också att 90 % av kurderna längs gränsen kan komma att tvångsförflyttas och därmed skapa ett humanitärt problem. YPG själva bedriver en dokumenterad etnisk rensning av araber, assyrier och andra, vilket Amnesty och HRW har påpekat i olika rapporter. Men ofta blundar man för detta i Väst, anmärker kritiker. Från Rysslands sida är man kritisk till varje uppgörelse som innebär att Syriens territoriella integritet kränks. Företrädare för YPG/SDF själva pendlar i sin officiella hållning från tid till annan. När vinden blåser åt att USA kan lämna dem i sticket, vänder de sig genast till Damaskus. Så fort USA ger en vink som kurderna tolkar som vind i seglen byter de retorik, säger bedömare.
I Idlib fortgår syriska arméns offensiv för full och den strategiska byn Khan Shekun har intagits. Armén har också bombat sönder vägen för en turkisk militär konvoj med vapen till Jihadisterna. Konvojen utgick från Afrin. Detta är en varning från Syrien och Ryssland om var gränsen för turkisk inblandning ska gå, säger bedömare. Andra menar att det är ett spel för gallerian, att en underhandsuppgörelse innebär att Turkiet upphör med sitt stöd till jihadisterna i Idlib, mot större frihet att agera gentemot PKK/YPG i Gozarto.
I Kameshli fortsätter bilsexplosioner att iscensättas av YPG för att visa omvärlden att IS fortfarande skulle vara aktivt, trots att IS aldrig haft tillträde till staden. Kurderna vill också fortsättningsvis skrämma iväg assyrierna för att i framtiden göra anspråk på området, säger bedömare.
I Kameshli oroar sig assyrierna också för vad som ska hända härnäst när skolorna öppnar efter sommarlovet. Kommer kurderna, med hjälp av deras marionetter Dawronoye, att tvinga på de assyriska skolorna även läromedel för årskurs 3 och 4? De assyriska skolorna drivs i kyrkans regi. I vår tidigare intervju med den lokale biskopen Moris Amsih sade han att kurderna kräver införande av åk 3-4 också. Om patriark Karim fortsätter med samma dubbelspel i fallet kurdisk läroplan som han gjorde förra året, är det risk för att YPG kommer att skjuta fram sina positioner successivt i dessa skolor, säger bedömare. När vi intervjuade patriark Karim i Stockholm den 1 oktober 2018, sade han att ingen fick röra våra skolor. Men kort därefter gav han order till den lokale biskopen att föra in de kurdisk-producerade böckerna för årskurs 1 och 2 i skolorna. Bedömare tror att han agerar på uppdrag av regimen i Damaskus som vill hålla dörren öppen när det gäller det kurdiska styret.
Patriark Karim var också värd för en konferens med kristna ledare i Damaskus den 12 augusti i Mor Afrem-klostret i Sednaya för att diskutera de kristnas situation i Syrien. I ett uttalande säger mötesdeltagarna att man månar om Syriens territoriella enhet ”från Golan till Gozarto”, ber för de kidnappade Aleppo-biskoparna och uppmanar de kristna att uthärda alla svårigheter och inte lämna landet. När det gäller Aleppobiskoparna sägs inte längre något om krav på utredning av deras öde. Nu är det bara bön som gäller.
Irak:
Frågan om Shabak-milisernas övergrepp mot assyrier och andra på Nineveslätten är fortfarande olöst. Tidsfristen som premiärministern har gett miliserna att lämna området eller bli en del av armén har gått ut utan att något har hänt. En tysk radiostation har uppmärksammat övergreppen i en rapport från Ba’shiqa. Företrädare för shiitiska Shabak vill skylla ifrån sig och har börjat angripa politiker och andra till höger och vänster. Shabak parlamentsledamoten Qusay Abbas lämnade en livesändning i TV-kanalen al-Sharqiya när han kände sig trängd. Shabaknews har anklagat den förre assyrisk-kaldeiske parlamentsledamoten Josef Sliwo för att vara ”kurdisk marionett”. Sliwo har svarat med att även kurderna i KRG är en del av Irak ”till skillnad från de som agerar på uppdrag av andra länder”. Han syftar på att Shabak-miliserna och företrädarna har starka kopplingar till Iran.
Turkiet:
Igår morse stormade turkisk polis kontoret för borgmästarna i Mardin, Diyarbakir och Van, efter ett beslut av president Erdogan som åter igen har tillsatt en statlig förvaltare, Kayyum, istället för de folkvalda församlingarna. Det brukar vara guvernören som blir förvaltare. Analytiker tolkar beslutet som ett sätt att slå en kil mellan kurdiska HDP och dess alliansbröder inom CHP och Iyi Parti. Det senare betraktas som ultra nationalistiskt parti och har inte opponerat sig mot beslutet om Kayyum. I staden Van visar ett videoklipp att nye Kayyum bär med sig Erdogans porträtt och sätter upp det när han tar ner Atatürks. Trots att det var Mustafa Kemal Atatürk som krossade alla kurdiska försök till självständighet, börjar nu kurdiska företrädare försvara Atatürk gentemot Erdogan. När det gäller assyrierna har kurdiska makthavare inte varit bättre än turkiska när de haft makten. Det senaste exemplet är vår intervju från bron Ongözlü Köprü utanför Diyarbakir, där det framgår att de kurdiska borgmästarna för staden, Osman Baydemir och Abdullah Demirbas, gav tillstånd att riva assyriska klosterruiner som är 1500 år gamla som som är kulturminnesmärkta, för att bygga några höghus på dess mark. När Diyarbakir fick en Kayyum för ett par sedan lät han riva dessa höghus. Men av klostret och assyrisk närvaro finns inget kvar. Baydemir och Demirbas hade låtit uppföra två Lamassus vid ingången till kommunhuset, i propagandasyfte gentemot omvärlden, men Kayyum lät föra bort dem också.
Assyriernas besök i Turabdin ökar för varje år när fred råder. I år har även gruppresor återtagits. Vi har intervjuat tre unga eldsjälar som deltog i en grupp som besökte olika byar och kloster under tiden 26 juli till 2 augusti; Per Hägglund, Simon Dawd och Josef Shaba. Vi publicerar det i två delar under kommande dagar. Intervjun är på svenska.
Schweiziska tidningen Neue Zürcher Zeitung har intervjuat vår kollega Dikran Ego och bett om en kommentar till bygget av den nya kyrkan i Istanbul. Ego har särskilt framhävt PKKs övergrepp mot assyrierna för att driva bort dem från Turabdin. Tidningen är en av de största i Schweiz och bryter mot den förhärskande politiska korrekthet som Mainstream Media i Västeuropa driver när de gäller migration, islamisering etc. Därför har man inte censurerat Egos information om kurdiska övergrepp, säger bedömare. När han under våren bemötte ett inslag i Sveriges Radios Människor och tro som en ren kurdisk propaganda, ville redaktören för Journalistförbundets tidning Journalisten till exempel inte tro att det ligger en sanning i att kurdiska YPG hade legat bakom mordet på David Jendo, säger Ego som en jämförelse mellan svensk PK-media och den nu aktuella artikeln i NZZ.
I helgen invigs två gamla kyrkor som har restaurerats i Mzizah och Kafro tahtayto. Det är ett tecken på att assyrierna är fast beslutna att klamra sig fast i sina fäders jord och inte överge sina helgedomar och sitt kulturarv, säger bedömare.