Vi fortsätter med reaktionerna kring statsminister Stefan Löfvéns klara besked i förra veckan att regeringen och socialdemokraterna inte kommer att verka för ett erkännande av Seyfo som ett folkmord.
Svt Nyheter Södertälje har gjort ett gediget jobb att få fram en kommentar av Stefan Löfvén om hans löfte. Han undvek deras förfrågan men konfronterades under ett besök på ett ålderdomshem i Södertälje på första maj.
LTs politiske ledare Tomas Karlsson är en av dem som tror att socialdemokraterna i Södertälje kommer att straffas av de assyriska väljarna som utför ca 30% av invånarna i staden.
Assyrier i gemen har visat mycket starka reaktioner mot socialdemokraternas uppenbara svek, medan opportunisten Metin Rhawi passade på att lämna partiet i protest. Men verkligheten är att han har varit oönskad sedan länge inom S och har inte hamnat i några vallistor. Vi redogör för hans agerande som en kameleont att byta kostym vid olika tillfällen och hans tidigare uppmaning till våld mot dåvarande ARS-ordföranden Afram Yakoub 2016. Metin Rhawi har också försökt att samla organisationer inom den assyriska folkgruppen till manifestationer, men verkar ha mött kalla handen.
Kända assyriska socialdemokrater i Södertälje, t ex kommunfullmäktiges ordförande Besim Aho, har gått ut och avfärdat krav på deras avgång från partiet som ett dåligt alternativ. De menar att man måste stanna kvar och kämpa för en förändring inifrån.
En annan opportunist som profiterar på Seyfo och namnkonflikten är kd-riksdagsmannen Robert Halef och nya kandidater som vill utnyttja frågan. KDs tidigare partiledare Göran Hägglund lovade inför valet 2010 att KD skulle agera som assyriernas röst i Sverige. Men vid omröstningen i mars 2010 röstade partiet emot ett Seyfo-erkännande. Vi hör ett ljudklipp med Göran Hägglunds röst svara på en fråga av Konstantin Sabos fråga vad KD skulle göra för att erkänna Seyfo och driva frågan gentemot Turkiet.
Även moderatledaren Fredrik Reinfeldt lovade i en ljudinspelning inför valet 2006 att han skulle erkänna Seyfo. Men när erkännandet av en slump gick igenom i mars 2010, efter att en avhoppad moderat ledamot röstade emot sitt parti, gick utrikesminister Carl Bildt så långt som att be Turkier om ursäkt för riksdagens erkännande.
Dessa exempel visar att inget svensk politiskt parti är berett att offra landets ekonomiska och politiska relationer med Turkiet för en fråga som Seyfo, i synnerhet när assyrierna internt är inbegripna i meningsskiljaktigheter som överskuggar det gemensamma folkmordet. Robert Halef är ett bra exempel på vilka prioriteringar som en del gör. Om assyrierna som utgör en tredje del av Södertäljes befolkning inte kommer överens om en så enkel fråga som att resa ett Seyfo-monument på kommunal mark, då är det långsökt att det politiska etablissemanget skulle äventyra sina relationer med Turkiet, säger kritiker.
Igår kväll sände vi ett program som avslöjade Robert Halefs utspel och opportunism. Vi vill med detta inbjuda honom att svara på våra frågor varför han prioriterar namnkonflikten framför den viktiga frågan om Seyfo. Han är välkommen till vår studio eller så kan vi besöka hans kontor i riksdagen.
Svt-dokumentär:
Vetenskapens Värld visade igår kväll en fransk dokumentär om Iraks arkeologiska arv som förstörts av IS. Men i programmet görs det gällande att kurderna skulle vara arvtagare till det forna assyriska arvet. Assyrier har visat sitt missnöje på sociala medier och skrivit till programansvariga.
Irak:
Valet på lördag dominerar landets politiska diskussion. Röstberättigade i utlandet kan börja rösta den 10 maj. Två dagar före valet är all valkampanj förbjuden. För assyriernas del är utlandsrösterna av stor vikt eftersom majoriteten irakiska assyrier bor i utlandet numera. Vi har intervjuat en del assyriska kandidater och tagit upp viktiga frågor, t ex om de kommer att verka för att de fem kvoterade platserna inte kallas ”för det kristna blocket”, utan ”det assyriska blocket” och att icke-assyrier kan rösta fram ledamöter till denna kvot är en fara för otillbörlig inblandning i assyriernas angelägenheter. Enligt kandidaten Emanuel Khoshaba från vallistan al-Rafidain beror det på att FN ansåg att alla medborgare måste ha rätt att rösta på alla kandidater och att parlamentet har tagit hänsyn till denna begäran. Intervjuerna är på östassyriska Sureth.
Enligt uppgift till kurdiska mediebolaget Rudaw kommer val i KRG att hållas den 30 september, ett år efter den ödesdigra folkomröstningen om kurdisk självständighet från Irak. Valet gäller både ny president och ett nytt parlament, där ”de kristna” också har fem kvoterade platser.
Syrien:
Armén fortsätter med att rensa IS-fickor utanför Damaskus i Yarmuk och andra byar. Även irakiska armén har beskjutit IS-fickor vid gränsen på syrisk mark.
Jihadister fortsätter att skickas till Idlib och Jarblus.
Den viktiga motorvägen mellan Hama och Homs har tagits över av regeringen för första gången sedan 2012. Den leder till Aleppo och Damaskus.
USA-koalitionen angrep den 1 maj IS-fickor i östra Eufrat tillsammans med kurdiska SDF.
Arabiska miliser som varit lierade med SDF lämnar nu samarbetet och närmar sig regeringens styrkor. Som hämnd hotas de av kurderna att YPG kommer att ange koordinaterna till byar som IS-fästen och be koalitionens flyg att bomba byarna. För att slippa måste arabiska milisen al-Nekhba lämna ifrån sig alla tunga vapen till kurderna.
Illegala kurdiska domstolar som det tillhör PYD-styret bedriver rättsprocesser mot tillfångatagna IS-krigare (400-500) men dömer inte annat än 20-års ”livstid”. Det är sannolikt ett propagandatrick gentemot västvärlden för att vinna politiska poäng, säger bedömare. Lokala arabiska IS-krigare släpps fria om de tillhör en mäktig klan.
Inget beslut om en arabisk styrka, ledd av Saudiarabien, som är tänkt att överta säkerheten i norra Syrien har fattats ännu. Egypten vägrar sända trupp till utlandet om det inte sker via FN. Frankrike är drivande i frågan och försöker fylla tomrummet efter USAs planerade reträtt. Franska ambassadören i Moskva har sagt att koalitionen inte längre strävar efter att avsätta president Assad, men att han inte får ta kontroll över norra delen av landet där idag andra styrkor (SDF) har kontrollen.
Turkiets utrikesminister säger att han är överens med USA att samarbeta i Mabough. Turkiets villkor är att kurdiska SDF ska lämna området.
USA avbryter ekonomiskt bistånd till de sk Vita hjälmarna som utgör 30 av deras budget. Inga utbetalningar har gjorts under 2018. Vita hjälmarna är mest kända för att fejka olika attacker och kemiska angrepp och spela in dem på video. Dessa bilder har därefter använts främst av USA och UK som förevändning för olika åtgärder mot president Assad. Det mest flagranta fallet var när en grupp civila och barn föstes in på ett sjukhus efter bombexplosion som orsakade damm och rök. Barnen sköljdes med vattenslangar och anstiftarna hävdade att det var en kemisk attack av Assad. En 11-årig pojke har inför kameran berättat vad som hade hänt.
Enligt krigsreportern Robert Fisk har president Assad sagt till medier att Syrien återupptar försiktiga kontakter med Qatar, tidigare huvudfinansiär av olika jihadister, för att normalisera relationerna. Frågan är om Assad är under press av Iran som är lierat med Qatar i rivalitet med Saudiarabien. Ett av de viktigaste skälen till kriget i Syrien sägs ha varit att Assad 2009 vägrade skriva under på en pipeline med qatarisk gas till Europa som skulle gå via Syrien. Istället föredrog han en iransk pipeline. Nu står alltså både Iran och Qatar på samma sida – än så länge.
En officiell turkisk delegation har varit i Damaskus och tagits emot av talmannen Hammude Sabbagh (en assyrier från Hassake), vilket är ännu ett steg mot normaliserade relationer.
En ny gasfabrik har byggts utanför Damaskus för nio miljarder dollar.
I Libyen hålls en utställning som heter ”Made in Syria”.
Turkiet:
Turkiet försöker rensa ut ledarna för diverse lojala jihadistgrupper genom lönnmord eller genom att somliga lämnar organisationen med pengar och startar affärsrörelser i Turkiet.
Valet i nästa månad engagerar det politiska livet, men president Erdogan verkar sakna den glöd som han visat tidigare, säger analytiker. Detta innebär dock inte att han skulle kunna förlora.
Libanon:
Söndagens val har inte åstadkommit det nederlag som somliga väntade sig för shiagrupperna Hezbollah och Amaal. De behåller samma platser i parlamentet och därför talade Nasrallah om seger redan innan alla röster hade räknats. Det sägs att Hezbollah utgör 50% av den beslutande makten i landet. Premiärminister Saad Hariris parti ”Mustaqbal” har däremot förlorat 1/3 av sina platser i parlamentet. De libanesiska styrkornas ledare Samir Geagea har fördubblat sitt stöd.
Israel är fortsatt oroligt över Hezbollahs starka ställning och Irans inflytande över Hezbollah och iransk närvaro i Syrien. Ikväll förväntas president Trump tillkännage att USA dra sig ur kärnteknikavtalet med Iran och införa sanktioner. Det kan även drabba europeiska företag hårt eftersom de handlar i dollar.