Statsminister Stefan Löfvén påminns varje år den 24 april av SVT och andra riksmedier om sitt löfte vid Akitu 2014 att implementera riksdagens erkännande, men undviker frågan. Socialdemokraterna har inte bara svikit sitt löfte, partikongressen 2017 kastade dessutom sitt beslut från 2009 att erkänna Seyfo i soptunnan. Ett respektlöst agerande mot alla aktiva assyrier, varav tre sitter i partistyrelsen, säger bedömare.
Ikväll hölls en minnesstund i riksdagens lokaler för Seyfo, där folkmordsforskaren och författaren Svante Lundgren var huvudtalare. Mer om detta i ett eget program.
På olika håll har minnet av Seyfo högtidlighållits idag eller under den gångna helgen, däribland i kyrkor. I St. Eshayo i Wiesbaden arrangerades minnesstunden i samarbete med både den assyriska och den arameiska föreningen tillsammans med kyrkan. Syrisk-ortodoxa patriarkatet ändrade datum för Seyfo-dagen vid hundraårsminnet 2015 till att vara den 15 juni för de ortodoxa assyrierna. Men datumet 24 april är så inarbetat att även kyrkor följer det.
Syrien:
Östra Ghoutaa är totalt befriad från islamistiska terrorister, men små fickor av motstånd förekommer runt Damaskus och på andra håll.
FNs kemvapeninspektörer har påbörjat sin undersökning i Douma, men deras rapport är inte klar ännu. Att den påstådda kemattacken var riggad vittnar renommerade journalister som Robert Fisk om. Dessutom har en ung pojke som förekommer i propagandavideon genom att duschas med en vattenslang blivit intervjuad berättat för ryska medier hur det hela hade iscensatts.
Säkerhetsrådet samlades i helgen till ett arbetsmöte i Dag Hammarsskölds gård Backåkra i Skåne, där stormakternas osämja om Syrien var en huvudämnet. Även FN-sändebudet Staffan De Mistura deltog. Men något protokoll eller någon TV-sändning förekom inte eftersom det var ett informellt möte.
Femårsdagen av Aleppo-biskoparnas kidnappning den 22 april uppmärksammades i olika fora och medier bland assyrierna. Populister som prästen Samuel Gümüs fortsätter att sprida falska förhoppningar om biskoparnas välbefinnande. Mellan raderna pekar han ut den syriska regimen, men initierade bedömare säger att det vore osannolikt att regimen i så fall skulle hålla biskoparna vid liv. Då skulle all den sympati som regimen har fått bland assyrierna försvinna. De båda patriarkaten (syrisk-ortodoxa och grekisk-ortodoxa) har utfärdat en gemensam kommuniké där de uppmanar berörda aktörer att kasta ljus över biskoparnas öde och hoppas att de fortfarande är vid liv. Familjen till biskop Yuhanna Brahim har skapat en hemsida för att inhämta tips.
Den 22 april är också årsdagen av mordet på den assyriske ledaren för Khaburs vaktstyrka, David Jendo, som mördades av kurdiska YPG 2015. Prästen Samuel Gümüs påstår i sitt senaste tv-framträdande om kidnappningen att biskoparnas bortrövande bidrog till att öka strömmen av flyende kristna från Aleppo. Men vittnesmål av t ex Eddie ”Gaboro” Hanna visar på motsatsen. Han har i sina föreläsningar sagt att det assyriska kvarteret i Aleppo är nästan helt intakt. Det område som fullständigt tömdes på sin assyriska befolkning är Khabur. Av ca 25 000 invånare är endast 600 kvar efter den provokation som YPG och Dawronoye startade mot IS i februari 2015.
Turkiet:
Eus årliga rapport om kanadidatlandet Turkiet levererar skoningslös kritik och visar på att rättssäkerheten har satts ur spel, medan landet drivs mot en diktatur med strypta medier och inskränkt åsiktsfrihet. Det positiva som EU ser är att Turkiet håller sin del av flyktingavtalet och att militärens makt över politiken har minskat.
Valet till parlamentet och presidentposten har tidigarelagts från november 2019 till den 24 juni 2018. Erdogan har försökt manövrera bort utbrytarpartiet Iyi Parti (det goda partiet) vars medlemmar kommer från ultrafascistiska MHP. Ordförande Meral Aksener har meddelat att partiet får ställa upp i valet tidigast den 28 juni. Därför satte Erdogan ett datum fyra dagar tidigare. I själva verket får Iyi Parti ställa upp redan den 10 juni. Erdogan har vid upprepade tillfällen sagt att den som vill tidigarelägga valet är förrädare. Därför kom kravet från MHPs ledare Devlet Bahceli istället. Men det finns ingen riktig opposition till Erdogan, säger bedömare, medan andra ser en kandidat i den förre presidenten Abdullah Gül som ett alternativ. Men Gül har ännu inte lämnat besked.