Idag inleds nya förhandlingar i Genève. Regimens representanter kommer först imorgon, efter att först tackat nej pga fortsatta krav på president Assads avgång i slutdeklarationen från oppositionens möte i Riyadh. Där enades mötet om den gemensam delegation om 50 personer att företräda oppositionen i Genève. Från ADO deltog ledaren Gabriel Mouse och Ablahad Staifo i Riyadh-mötet. Assyriska analytiker är dock kritiska till att den assyriska frågan inte får den uppmärksamhet den förtjänar i oppositionens deklarationer. Assyrierna nämns som vilka medborgare som helst – till skillnad från kurderna som får ett eget avsnitt och egna krav.
Vid mötet i Sotji den 22 nov mellan presidenterna för Ryssland, Iran och Turkiet, drogs riktlinjerna för Syriens framtid av de verkliga makthavarna/vinnarna av kriget. Turkiets Erdogan ser ut att ha tvingats till kontakt med Assad, som var i Sotji två dagar tidigare. Trump och Frankrikes Macron har dock tydligt markerat att den slutliga politiska lösningen ska avgöras i Genève. Rysslands planerade konferens i Sotji har skjutits upp på obestämd tid. Men om en månad väntas en åttonde förhandlingsrunda i Astana.
Kina manade regimen att vara lyhörd för oppositionen, men det framkom att Kina och regeringen i Damaskus har långtgående planer på att låta kinesiska företag stå för återuppbyggnaden av Syrien, mot att kineserna kan få betalt i olja. Även Turkiets överhettade byggsektor skulle kunna få möjlighet att vara med och därmed hålla Turkiets ekonomi på fötterna.
I ett telefonsamtal mellan Trump och Erdogan lär Trump ha lovat att sluta ge vapen till YPG/SDF enligt Turkiets utrikesminister. Stora amerikanska tidningar som Washington Post och Wall Street Journal har bekräftat det, men från Vita Huset är den officiella versionen att USA ska se över sina vapenleveranser för den fortsatta kampen mot terrorn. USA har inte specificerat vilka organisationer som menas med terror. Det bäddar för tolkningar att YPG skulle kunna klassas som filial till terrorstämplade PKK av USA:s regering. Samtidigt har USA levererat krigsfordon till YPG/SDF från Irak och Pentagon vill ha fortsatt amerikansk truppnärvaro i Syrien. Därför är det ovisst hur USA slutligen kommer att hantera sitt nuvarande samarbete med YPG. Det verkar finnas olika uppfattningar hos presidenten och Pentagon.
Efter kurdernas överenskommelse att låta omkring 250 IS-krigare och ca 3.500 av deras familjemedlemmar och yezidiska sexslavar att lämna Raqqa, har ett nytt avtal mellan kurderna och IS avslöjats som ger IS fri lejd från Deir-ez-Zor och Hassake. Avtalet löper ut om en månad från idag men kan förlängas. I avtalet sägs bl a att inget luftangrepp kommer att ske, vilket innebär att USA-koalitionen är med på noterna. Varken YPG/SDF eller IS har något stridsflyg att ge sådana löften.
Det kurdiska självstyret förbereder sig för val till kommuner och städer under PYD-kontroll i början av 2018. En lista på 18 partier har offentliggjorts av PYD, där Gabba (Assyrian Democratic Party) och Dawronoyes Huyodo Suryoyo är med. Dessa två partier var bland deltagarna i PYD:s kongress i Rmelan tidigare i år, där namnet ”Rojava” slopades och ersattes med ”Norra Syriens federala region”. Rysslands utrikesminister Lavrov har återigen sagt att någon delning av landet eller någon federation inte är aktuell. Inte heller USA vill ha ett delat Syrien.
Irak:
Premiärminister Abadi sade i onsdags att den väpnade kampen mot IS är avslutad när omkring 175 byar hade befriats från IS. Regeringens nästa kamp kommer att ske mot korruptionen, enligt Abadi, som fick applåder i parlamentet. I detta ingår utredningar av de värden som KRGs ledning har stulit genom olaglig oljehandel eller andra källor.
Massoud Barzani sade efter ett möte med KDP att HD:s beslut att annullera folkomröstningen inte betyder något, att ingen lag eller ledare i världen kan annullera folkomröstningen. Dålig förlorare, säger bedömare om honom.
Brorsonen tillika svärsonen och premiärministern Nechirvan Barzani sade dock att hans regering erkänner HD:s beslut utan att själv uttala ordet ”annulation”. Han klagade över de straffåtgärder som Bagdad har vidtagit och undrade varför det måste sitta en arabisktalande som gränspolis eller på flygplatserna inom KRG. ”Är inte vi också irakier”, undrade han i en kontrast till sina tidigare uttalanden att kurderna inte hade något med Irak att göra. I en appell till USA begärde Nechirvan Barzani en medlare att mäkla fred mellan KRG och Bagdad, men USA sade nej och hänvisade till Brett McGurk som högste koordinator på plats. Det anmärkningsvärda i det officiella uttalande som KGR utfärdade måndagen den 20 nov är att man försöker utnyttja ”kristna och yezidiska IS-offer” som inte kan få vård utomlands om inte KRG förfogar över flygplatserna. Detta är ett tecken på desperation, där Nechirvan Barzani griper efter ett halmstrå i hopp om att fortsätta dupera ledarna i Väst, säger bedömare.
Libanon:
Saad Hariri är tillbaka i Beirut och sitter kvar som premiärminister. Har ej samlat sitt kabinett till möte än. Många turer av politiska ledare till presidentpalatset Baabda sker i dagarna. Hariri har sagt i en fransk TV-intervju att han står kvar vid sitt hot att avgå om inte Hezbollahs inflytande minskar.
Turkiet:
Idag inleds rättegången i Reza Zarrab-ärendet. Men Zarrab själv är nu avförd som misstänkt och ska istället vittna. Hans samarbete med FBI har lett till att han släppts ur häktet och fått en skyddad identitet. Turkiska banker som misstänks vara inblandade i brott mot USA:s sanktioner mot riskerar att uteslutas ur internationellt banksamarbete. Det skulle innebära konkurs och stora efterverkningar på turkisk ekonomi. I en lista över misstänkta i härvan finns både president Erdogan och hans familj.
I onsdags sade att vice premiärminister Hakan Cavusoglu att egendomar till Mor Gabriel som ”av misstag hade registrerats på staten” skulle återlämnas. Kritikerna vill först se handling innan assyrierna kan jubla. Dessutom är det oklart vilka egendomar som åsyftas; om det är återstående 18 tomter av klostrets mark eller om det gäller de nyligen konfiskerade egendomar till andra kyrkor och kloster i Turabdin. Hur som helst verkar uttalandet hänga ihop med att Erdogans regering känner sig trängd i omvärlden och vill använda assyrierna som goodwill, säger bedömare.
Sverige:
Regeringens beslut att ge flera tusen afghanska män amnesti kan inte tolkas annat än valfläsk och klassisk socialdemokratiskt sätt att stryka muslimska väljare i ryggen, säger bedömare. Samtidigt tror analytiker att beslutet kommer att stärka SD som har dessa frågor som sin huvudpolitik. Beslutet innebär att alla som rest in i landet före den 24 nov 2015 och som angav en ålder under 18 år ska få stanna för att bl a ”avsluta sina gymnasiestudier”. Moderater och SD är kritiska och uppfattar beslutet som ett övertramp på utlänningslagen. Men C och V väntas rösta för regeringens förslag i riksdagen.
Likaså utrikesminister Margot Wallströms besök i Burma och riksdagsledamot Veronica Palms (S) tal i Palestina ses av bedömare som del av socialdemokraternas flört med muslimska väljare. När IS hade drivit 200 000 assyrier från sina hemtrakter i Nineve visade Wallström ingen reaktion, säger kritikerna. Men i fallet Burma verkar Sverige gå i spetsen för den propaganda som basuneras ut om en konflikt som få vet så mycket om.
Belgien:
Assyria TV:s besök i staden Liège i helgen och direktsändningen av en prästvigning förklaras.
Australien:
Sargon Eshow, en pensionerad medlem av Östern assyriska kyrka, har åtalats för förtal av biskop Melis Zaia och dömts att betala 150 000 australiska dollar i skadestånd, enligt tidningen The Sydney Morning Herald. På sociala medier har fallet lett till diskussion kring kyrkomännens missbruk av sin ställning och i många fall åsidosättande av kristen lära om förlåtelse. Många assyriska kyrkoledare inom olika samfund verkar söka mer världsliga makt än att följa sin herres budskap om kärlek och enighet.