Irak:

• Kurdiska svek mot assyrier; I dagarna är det 101 år sedan som patriark Mar Benyamin Shamoun mördades av Simko Shikaki. Med anledning av det har assyriska intellektuella återigen rest frågan varför Simko betraktas som en kurdisk nationalhjälte i KRGs läroböcker. Dessa böcker påtvingas även assyriska barn. Dr Mona Yako är en av dessa intellektuella. Hon frågar retoriskt hur kurderna skulle reagera om assyrierna skulle berömma ”kemiske Ali” som anklagas för gasattacken i Halabja 1988.  En annan assyrisk proteströst är författaren Souleman Yousph som undrar varför assyriska partier lierade med kurder, eller som samarbetar med dem, inte uppmärksammar det stora sveket som mordet på Mar Benyamin var mot den assyriska nationen. Följande exempel illustrerar hur pro-kurdiska assyrier har agerat i frågan de senaste dagarna: 1. Clara Odisho som sitter i KRGs parlament för ”Majlis” (skapad av Barzani via Sarkis Aghajan) tog upp Mar Benyamin som ”ett exempel på broderskap mellan folken” men nämnde inget om mordet eller förövaren. 2. Luay Mikhael från samma parti deltog i minnesdagen för Mustafa Barzaniz död den 3 mars i USA och berömde honom och hans son Massoud Barzani som beskyddare av de kristna. Dessa kurdiska svek pågår än idag. Mordet på David Jendo i april 2015 är bara ett i raden.
• Kurdisk historierevisionism; Stölden av assyrisk-sumerisk historia fortsätter i kurdiska medier. En bok som heter ”Tarikh al-Kurd” är prydd med Ashurbanipal på omslaget. En Facebook-sida som heter ”Tarikh al-Kurd wa Hadarat Kurdistan” (Kurdisk historia och Kurdistans civilisation) skriver om Gilgamesh som ”kurdisk-sumerisk” kung i Uruk, ”en kurdisk-sumerisk” stad och petar in ordet ”kurd” vid varje tillfälle som hans bedrifter omnämns. Vår chefredaktör Augin Kurt Haninke hänvisar också till artiklar i ämnet som han har skrivit, t ex Turkistan eller Kurdistan – spelar det någon roll för oss?och Mustafa Barzanis planer för assyrierna. I det första fallet hade han svarat en ADO-representant som tyckte att det inte spelar någon roll vem som styr över assyrier – turkar eller kurder. Författaren hänvisar just till stölden av assyrisk historia som skiljer turkiska och arabiska härskare från kurdiska.
• Demografisk förändring på Ninveslätten; Regeringen i Bagdad har ett pågående projekt att bygga bosättningar på assyrisk åkermark på Nineveslätten. Vem som ska befolka dessa bosättningar sägs inte. Men det är givet att det inte är ortsbefolkningen, säger kritiker som biskop Boutros Moushe (syrisk-katolska kyrkan) i ett brev till premiärministern. Han varnar för att följden blir en demografisk förändring om flyktingar från andra områden kommer att placeras i de nya bosättningarna. Assyrier och andra minoritetsgrupper i området har sina egna bostäder. De behöver hjälp att restaurera sina hem och infrastrukturen, att det skapas fungerande samhällen med skolor och jobb för att de inte ska utvandra. Även Imad Youkhanna, rådgivare åt talmannen i fråga om minoriteter, har skrivit ett brev till guvernören i Nineve-provinsen och påtalat detsamma som biskop Moushe. Om regeringen vill hjälpa flyktingar med bostäder finns det mycket ledig mark utanför Mosul, istället för att ta assyrisk jordbruksmark i anspråk. Bedömare misstänker att projektet är en medveten strategi som innebär att göra ursprungsbefolkningen till en minoritet på sin egen mark.

Syrien:

• Lagföra IS-terrorister; Diskussionen om var fångna IS-terrorister ska lagföras fortsätter i EU, däribland Sverige. Statsminister Löfvén, president Macron och andra vill att de ska dömas på plats. Löfvén erkänner dock att de kan komma till Sverige obehindrat eftersom svensk lag inte medger att de fråntas sitt svenska medborgarskap. Professor Ove Bring och riksdagsman Fredrik Malm ser helst att de lagförs av ”det kurdiska lokala styret” i Syrien och förkastar Assad-regimens rättssystem. Men reportrar på plats, t ex TV4:s korrespondent i Qamishli Terese Christianson säger att det inte finns något fungerande rättssystem i ”Rojava”. Vi ska inte heller glömma att YPG hävdade att David Jendos mördare hade ställts inför rätta i en kurdisk ”domstol” och dömts först till två års fängelse. Allt var dock bara en fars. Sedan dess har ingen hört talats om YPG-ledare som har suttit i något fängelse för mordet på Jendo. Hela diskussionen har snarare en karaktär av att politiker och experter i Väst gör ett sista försök att legitimera en kurdisk enhet i sydöstra Syrien, väl medvetna om att spelet verkar vara över för PYDs projekt. Antalet gripna IS-terrorister är ca 800, enligt Trumps uppgifter. Och det hörs ett ramaskri om dessa, men inte ett ljud om de tiotusentals som finns kvar i Idlib.
• Likaså IS sista fäste Bagouz används av kurdiska propagandister som ett verktyg inför opinionen i Väst för att blåsa liv i den bubbla som vi sett de senaste fem åren, säger kritiker. Yezidiska kvinnor och barn som har frigetts eller halshuggits används flitigt i propagandakriget. Innan Bagouz intagits påstod kurdiska källor att de hittat 50 avhuggna huvuden till yezidiska kvinnor i soptunnor. Som en jämförelse kan nämnas att man ännu inte lokaliserat alla massgravar i Raqqa trots att det har gått så lång tid sedan staden intogs från IS.
• En känd kurdisk ledare, Abdulhamid Darwish, samlade i helgen ett stort antal oppositionella partier till ett rådslag i Hassake. Sannolikt har även assyriska organisationer deltagit. I en kommuniké slås det fast att den kurdiska frågan har högsta prioritet som ”en nationell syrisk angelägenhet”. Assyriernas rättigheter i den nya konstitutionen omnämns också, men att just kurderna ska vara en prioriterad folkgrupp ses som en orättvisa eftersom de är invandrade i området och inte utgör ursprungsbefolkning, säger kritiker. Rådslaget föredrar samtal med regeringen i Damaskus, där även PYD ska inkluderas. Detta är något nytt, eftersom de flesta av dessa kurdiska partier tillhör oppositionen mot Assad.
• Muslimska brödraskapet i Syrien, en tongivande part i oppositionen, har i ett uttalande krävt att den tilltänkta säkerhetszonen ska bemannas av Turkiet och upphöjer Erdogan till skyarna. Detta har fått politiska bedömare att höja på ögonbrynen när oppositionens samordnade grupp ”Ittilaf” håller tyst om uttalandet. Var står Ittilaf i frågan? Undrar kritikerna.
• Under den israeliske premiärministern Netanyahus besök i Moskva förra veckan föreslog Putin att en ny grupp av samtalspartner ska bildas där Syriens grannar och viktiga aktörer ska ingå. Denna grupp skulle lägga upp planerna på en slutgiltig politisk lösning i Syrien. Men Syriens FN-ambassadör Bashar Ja’fari meddelade att Damaskus förkastar en sådan grupp där Israel ingår, samtidigt som han visat landets lojalitet med Ryssland. Israel och Ryssland har också meddelat att tvisten kring det nedskjutna ryska stridsplanet är bilagd, vilket tyder på att Israels attacker på mål i Syrien kan ha begränsats. Israel kräver att utländska trupper, främst Iran, ska lämna Syrien.
• Idlib; ett syriskt anfall verkar vara nära förestående när till och med en FN-rapport har kommit ut som pekar på ökande terrorverksamhet av Nusrafronten.

British Museum:

• Utställningen ”I am Ashurbanipal, King of the world, King of Assyria” har rönt stor uppmärksamhet, inte minst den 22 februari när Living-Assyria-evenemanget blev en succé. Trots hårda restriktioner från museets sida fick AssyriaTV fritt tillträde till alla delar i utställningen och assyrier från olika länder kunde visa att stenarna på väggen hade fått liv genom assyriska folkdräkter, folkdanser, folkmusik och poesi.
• En av de många nöjda besökarna på utställningen är Berolin Denizi Södertälje, som i ett debattinlägg på LT gav utryck för sina känslor och vikten av att historien förmedlas till kommande generationer. Hon hade tagit med sig sina små barn för att visa dem varför de är uppkallade efter figurer på monumenten.

Sverige:

• Fotbollspelaren Jimmy Durmaz fick motta många hotfulla meddelanden efter en miss i fotbolls-VM som gav Tyskland segern. Nu har Växjö tingsrätt dömt en 17-åring för olaga hot och förolämpning. Detta kan jämföras med de hot som nyligen riktades mot vår chefredaktör för hans journalistiska verksamhet. Ärendet är polisanmält och i dagarna har polisen hållit förhör med målsägaren som betraktar det som angrepp mot pressfriheten.
• Prästen Munir Barbar i St. Petrus i Hallonbergen i norra Stockholm, har meddelat att han överlämnar ansvaret till en yngre präst från Libanon. Father Barbar är en viktig del av assyrisk modern historia i Sverige, sedan han stod upp mot sin biskop i början av 1980-talet och erbjöd den assyriska rörelsens medlemmar kyrkliga tjänster. Ett litet videoklipp från hans predikan i söndags om hans avgång.
• Info om förändringar på Assyria TVs hemsida; efterfrågade program har placerats synliga upptill på högra halvan av sidan, medan kommentarer på Facebook automatiskt syns i botten. Lyssnarna uppmanas att prenumerera på vår YouTube-kanal genom ett enkelt klick, eftersom det har en bättre bildkvalitet vid livesänding.
• Akitu 2019/6769 kommer att firas söndagen den 31 mars i Assyriska kulturhuset i Södertälje. Inga politiska tal. Kl 12:00 startar barnaktiviteter. Kl 16-19 intas scenen av mer än åtta sångare.