Diplomaten, politikern, journalisten och människorättskämpen Olle Wästberg berättar här om sitt engagemang för assyrierna på 1970-talet när de flydde från förtryck i Turkiet. Han och några andra eldsjälar bildade då Assyriska flyktingfonden (sedermera Assyriska/syrianska flyktingfonden) för att bistå assyriska familjer som hotades av utvisning. Som god vän med dåvarande arbetsmarknadsminister Per Ahlmark 1976 hade Olle Wästberg direkt kontakt med regeringen för att få den att inse hur utsatta assyrierna var i sitt hemland. Han bekämpade den särlagstiftning som användes för att avvisa assyrier från gränsen. Lagen hade en gång i tiden tillkommit för att skydda Sverige från en miljoninvasion av flyktingar i händelse av krig i grannländerna – inte för att mota bort några fattiga assyriska bönder som sökte skydd här. Wästberg var riksdagsman för folkpartiet 1976-82, statssekreterare på finansdepartementet på 1990-talet, därefter chefredaktör för Expressen, generalkonsul i New York och ledare för Svenska institutet där.

På frågan hur assyrierna har integrerats i det svenska samhället, svarar Wästberg att assyrierna är ett gott exempel på framgång och integration som berikar Sverige. Detta borde svensk flyktingpolitik lära sig av, tillägger han. För 20 år sedan hade svenskar kanske en negativ bild av assyrierna men idag har de nog ingen åsikt om dem som en minoritet, säger han.

Vi diskuterar också den hårdnande attityden mot invandring och migration till Europa, vilket framgick av demokratiutredningen som han presenterade förra året. Sannolikt beror det på mängden migranter men också på islamistisk terror som också drabbar Europa. Detta fanns inte t ex på 1970- och -80 talet, när assyrierna uppfattade Sverige som ett kristet land eftersom det hade ett kors i sin flagga; ”Tji, vad de bedrog sig”, säger Wästberg.

Wästberg var hedersgäst vid assyriska nyårsfirandet Akitu i år och noterade att assyrierna, liksom judar i USA och Sverige, satsar på att bibehålla sin kultur och sitt språk, vilket inte på något sätt kolliderar med god integration, säger han. Han håller med i att assyriska ungdomar stolt kan säga att de är hundra procent assyrier och hundra procent svenskar.

Han kommenterar också svenska regeringens motstånd mot att implementera Seyfo-erkännandet. Han menar att regeringen också måste engagera sig i frågan om assyriskt självstyre på Nineveslätten. Han har i debattartiklar lyft upp frågan tillsammans med liberala partikollegor som Ninos Maraha. När det gäller den utlysta kurdiska folkomröstningen säger han att omvärlden måste trycka på för ett assyriskt självstyre på Nineveslätten, även om lokala aktörer motarbetar det.