Nytt lexikon förvränger assyrisk historia

av | 2017/01/17 | Debatt, Historia, Identitet, Kultur, Politik, Religion, Språk

Assyria TV fortsätter att avslöja historierevisionism och förvrängning av assyrisk historia i nya och gamla verk av olika anti-assyriska författare. Dagens program berör ett av de senaste verk som förvränger assyrisk historia. I studion tidigare modersmålslärare Aziz Hawsho och Eliyo Duman (Skype). Den senare betecknar detta fall, inte bara som revisionism, utan som en kränkning gentemot den väldokumenterade och erkända assyriska fornhistorien.

Det gäller ett 2000-sidigt stort lexikon med titeln Syriac Dictionary – Qlido d Leshono (Key of Language), skrivet av abboten i Mor Augin-klostret i Turabdin Yoqen Beth Yakub. Lexikonet utkom i somras och framhåller tydligt författarens anti-assyriska hållning. Han förvränger ursprunget till assyriska termer som Ashur, Othur, othuroyo, Athura, Ahiqar, Syrien etc, medan han egenmäktigt gör ordet Suryoyo till synonym med Oromoyo. Vi ringde upp honom och frågade om han vill medverka i programmet och förklara sig, men han avböjde. Han anger också missnöje med ett tidigare inlägg på sociala medier av vår programledare Augin Kurt Haninke som författaren av lexikonet uppfattar som påhopp mot honom. I inlägget ironiserade Haninke över munkens brist på historiekunskap och klargjorde att kyrkomän som han borde hålla sig till det strikt språkliga och inte ta ställning i den politiserade namnkonflikten. Här följer en kort sammanställning i svensk översättning av de termer i lexikonet som är förvrängda:

Othur: “ett akkadiskt namn på staden som byggdes av kung Shapur , dvs Mosul”. Två persiska kungar på 200- respektive 300-talet med detta namn. Staden Othur/Assur är ca 5 000 år gammal.

Othuroyo: anges med olika synonymer, varav fiende är den mest anmärkningsvärda. Ingen källa anges, men författaren citerar sannolikt ett lexikon från 900-talet av Bar Bahlul.

Athurya: “det akkadiska namnet på Babylon”.

Ashur: “Parther och assyrier, Mosul eller Irak”.

Ahiqar: “en vis arameisk man som tjänstgjorde som minister hos kung Sanharib (704-681) och Sarhadum (681-669) ….” Nämner inte ens att dessa var assyriska kungar.

Suriya (Syrien): “uppkallat efter Surus – han som mördade sin bror och härskade mellan floderna och vars hela rike blev kallat Beth Suriya. Förr i tiden kallades Suryoye araméer. När Surus blev deras härskare fick de namnet Suryoye”.  Författaren ignorerar att det sk Cineköy-fyndet har satt punkt för alla tvivel hos historiker och vetenskapsmän om att ordet Syrien kommer från Assyrien.

Om Aram/Orom säger han att han var son till Sem son till Noah (enligt gamla testamentet), men undviker den del som säger att Aram hade en bror som hette Assur – alltså ett avsiktligt förvrängande i författarens källmaterial, där han väljer det som passar hans politiska syften.

Munken Yoqen Beth Yakub är sannolikt en produkt av den intensiva kampanj som vissa kyrkoledare har bedrivit mot assyrisk identitet sedan slutet av 1970-talet. En av dem var biskop Isa Cicek i Holland (dog 2005) som har förfalskat många böcker som han lät omtrycka och som tvingade patriark Zakka att avskeda rektorn för prästseminariet i Damaskus eftersom han av Cicek uppfattades som pro-assyrier. En annan var biskop Yuhanna Brahim i Aleppo (kidnappad 2013). Den senare var den främste företrädaren för dem som hävdar en arameisk identitet och som tar avstånd från allt assyriskt. Det aktuella lexikonet av munken Yoqen Beth Yakub är också tillägnat biskop Brahim, vilket stärker misstankarna om författarens politiska hemvist ännu mer.

Beth Yakub bodde tidigare i Holland. Där angav han en modersmålslärare som pro-assyrier. Det slutade med att läraren avskedades. Läraren ifråga har gett ut studiematerial i assyriska och är en aktad språkvetare bland vårt folk. Men han blev offer för anti-assyrisk propaganda, liksom rektorn för prästseminariet i Damaskus.

Eliyo Duman föreslår att kyrkans ledning bildar en akademi som ska gå igenom alla publikationer och verk av kyrkomän innan de trycks, för att undvika godtycklig historieskrivning och förvrängning av källmaterial vid nyutgivning. Nuförtiden tas ofta ordet assyrier godtyckligt bort från gamla dikter eller sånger, t ex sången dawre dilan, säger Duman.

 

Pin It on Pinterest

Share This