Vad krävs det egentligen för att stå upp när det blåser?
Vem var det som initierade frågan om folkmordet Seyfo i Sveriges riksdag? Vad hände bakom kulisserna? Finns det överenskommelser som allmänheten inte känner till i samband med Riksdagens erkännande av Seyfo? Konstantin Sabo, med mångårigt engagemang i Seyfo-frågan, intervjuar dåvarande riksdagsman Murad Artin (V) angående hans stora insatser för Seyfo- erkännandet den 10 mars 2010. Artin är idag kommunalråd i Örebro.
Vad krävs det egentligen för att stå upp när det blåser? Vad krävs för att stå upp mot sitt parti när man vet att det har fel? Är det för att få mingla med etablissemanget? Och varför låter vi väljare oss luras så många gånger? Det är en del av de frågor som programledaren söker få svar på.
Murad Artin, som kommit i kontakt med alla de här frågorna, inte minst genom sitt starka och genuina engagemang i frågan om folkmordet Seyfo, försöker besvara dem. Han berättar om sina erfarenheter och turerna när Seyfo började debatteras i riksdagen. Artin avslöjar även för första gången de hemliga förhandlingar som fördes mellan Vänsterpartiet och Socialdemokraterna inför det historiska beslutet 2010 då Sveriges riksdag som första folkvalda församling erkände Seyfo.
Murad Artin beskriver även att Alliansens och Socialdemokraternas inställning i frågan om Seyfo har skiftat beroende på om de är i regeringsställning eller i opposition. Även svenska mediers agerande i rapporteringen kring riksdagens erkännande av Seyfo 2010 diskuteras i programmet. Murad Artin berättar också om idén 2001 att uppföra ett minnesmonument i Södertälje och hur det till slut uppfördes av Örebro kommun 2015. Även folkmordet i Irak 2014 begånget av Islamiska staten och den omröstning som ägde rum i den svenska Riksdagen 2016 diskuteras i programmet. Programledaren påpekar att även Vänsterpartiet röstade nej till att betrakta IS’ övergrepp mot assyrier och yezider som folkmord – möjligen p g a att Sverigedemokraterna var en av motionärerna.
Murad Artin är armenier född i Irak, men med rötter i den armeniska staden Van och den assyriska staden Omid (Diyarbakir). Han lämnade Irak som 20-åring 1980 på grund av sitt politiska engagemang. Efter fyra år i Polen kom han till Sverige 1984. Efter en kort tid i Sverige engagerade han sig i politiken genom att gå med i dåvarande Vänsterpartiet kommunisterna, Vpk, som sedermera bytte namn till Vänsterpartiet. 1998 kom Murad Artin in i Riksdagen. 1999 la han en motion om det armeniska folkmordet, som Riksdagen erkände med acklamation. Assyriska aktivister hörde genast av sig och undrade hur han kunde utelämna Seyfo, som egentligen är samma folkmord. Han erkänner att han fram till dess inte visste så mycket om Seyfo. Efter att ha inhämtat information och underlag lade han en tilläggsmotion för att inkludera även assyrier och pontiska greker i erkännandet. 2001 debatterades Seyfo för första gången och de stora partierna sade nej. Tio år senare gick den igenom när Socialdemokraterna hade hamnat i opposition 2006. De hade fattat ett kongressbeslut om erkännande, men så fort partiet kom tillbaka i regeringsställning 2014 började de förhala frågan om att föra in riksdagsbeslutet i utrikespolitiken. Och där står frågan och stampar idag, förhalad genom utredningar och så kallad konsekvensanalys som ingen vet när den blir klar.
Länkar till de motioner och protokoll från Sveriges riksdag som diskuterades i programmet.