Ett uttalande undertecknat den 29 oktober av sju assyriska politiska partier i Irak har av många tolkats som en sammanslagning av assyriska väpnade styrkor. Men Zowaas representant Yakoub G Yaqo har nu gått ut med ett förtydligande att det rör sig om ett pressmeddelande som visar partiernas avsiktsförklaring om framtida samarbete. Men han understryker att alla styrkor måste vara knutna direkt till centralregeringen i Bagdad, så som NPU är. Det verkar som att Masoud Barzani, som fortfarande gör anspråk på Nineveslätten, har genom kyrkoledarnas inflytande tvingat fram en sådan ”överenskommelse” för att bakvägen få in den assyriska vaktstyrkan Hirasat att sköta säkerheten i området. Hirasat bildades för ca tio år sedan av Barzanis assyriska förlängda arm Sarkis Aghajan och är avlönade än idag av Peshmerga. Kyrkomännen med den kaldeiske patriarken Louis Sako i spetsen har länge försökt förhindra en självständig assyrisk vaktstyrka i Nineve, t ex 2007 när Sako var biskop i Kirkuk och 2011 när tre assyriska patriarker tog avstånd från att Zowaa-medlemmar var assyriska representanter i KRGs parlament. Dessa tre var Mar Dinkha IV, Emanuel Delli och Adday II, säger Dikran Ego, som tror att kyrkoledarna har ett intresse av att motarbeta en assyrisk nationell rörelse. Istället vill de behålla kyrkans starka ställning intakt bland assyrierna.
De flesta assyriska samhällen på Nineveslätten är nu befriade men förödelsen är total. En marshallhjälp är vad som krävs för återuppbyggnad.
Kort efter irakiska parlamentets beslut att förbjuda användning och tillverkning av alkohol, sköts en assyrisk alkoholförsäljare till döds i Basra. Han hette Nizar Elyas qas Musa. Bedömare misstänker att beslutet är ett sätt för islamistiska ledamöter i parlamentet att vilja visa sig Sharia-trogna även efter IS-eran. Det för också tankarna till den syriska oppositionens senaste memorandum som kräver att islam ska vara grunden för framtida konstitutionen i Syrien, säger Shamoun Zaito. Som bekant är alkoholförsäljarna i Irak och Turabdin ofta assyrier. I den ökande islamiseringen av de länder där assyrierna lever i Mellanöstern, gör behovet av ett eget autonomt assyriskt område än mer nödvändigt.
Den 27 oktober antog EU-parlamentet en resolution som ställer sig bakom politiskt självstyre för assyrier och yezider i Nineveområdet. Den uppmanar också EU-länderna att militärt stödja Nineveslättens regionala skyddsstyrkor, enligt ett pressmeddelande av EU-parlamentarikern Lars Adaktusson (KD). Från redaktionen har vi varit i kontakt med Adaktussons pressekreterare för intervju, men han var på väg till det befriade Baghdede för att delta i en gudstjänst efter befrielsen. Vi får återkomma i fråga om intervju med Adaktusson. Olika EU-länder har redan skickat militära experter och vapen till Peshmerga, utan att EU-parlamentet har behövt anta några resolutioner, men det är ändå positivt att assyriernas fråga hamnar på dagordningen, säger Dikran Ego.
En av Turkiets mest ansedda journalister, Cegiz Çandar (som för tillfället är bosatt i Sverige), reste nyligen till Nineveområdet och träffade assyriska företrädare, t ex Dr Srood Maqdasy, som kräver ett eget självstyre eftersom de saknar tilltro till både Bagdad och Arbil att försvara assyrierna. Detta skrev han i en artikel i al-Monitor på engelska. Vi jobbar på att få en intervju med Çandar på turkiska. Han var den person som sammanförde Erdogan och Barzani och initierade de politiska relationerna mellan Turkiet och KRG.
Syrien:
Sammanfattning av händelsen i Derik, där kurdiska Asayish hade arresterat några föräldrar till skolbarn som det självutnämnda kurdiska styrets tjänstemän ville köra bort från en assyrisk skola. Jamil Diarbakerli från Assyrian Monitor for Human Rights blev intervjuad i en arabisk tidning om händelsen. Han beskrev de kurdiska representanternas metoder som barbari, rasism och bristande respekt för andra folkgruppers rättigheter.
Uppdatering de senaste striderna i Aleppo. Det verkar som Ryssland har fått fria händer av Turkiet i Aleppo mot rebellerna. I gengäld får Turkiet fria händer att agera mot YPG – i ett läge när USA är upptaget av presidentvalet. Bedömare befarar att kriget i Syrien kommer att förlängas av USA för att bestraffa Ryssland för dess annektering av Krim och få Ryssland på ekonomiskt fall. Ryssland har redan förbrukat en av sina reservfonder i samband med kriget i Syrien. Sanktioner och det låga oljepriset används som vapen av USA mot Ryssland.
Den förestående befrielsen av Raqqa är en öppen fråga om vilka styrkor som kommer att medverka, kurdiska YPG eller turkisk militär som Erdogan vill.
Turkiet:
Avskedande av statstjänstemän och angreppen på pressen har nyligen tagit ny fart, främst tidningen Cumhuriyet som har kommit med sensationella avslöjanden i korruptionsskandalen med Erdogan i december 2013 och vapenleveranser till rebeller i Syrien. En av lärarna som har avskedats är sambon till den assyriske aktivisten Sawo Oshana Ide som är dömd till 8,5 års fängelse för påstådd anknytning till terrorism. Tyskland förbundskansler Angela Merkel och EU-parlamentets ordförande har kritiserat Erdogans tillslag mot pressfriheten och hans avsikt att återinföra dödsstraffet.
HDPs kommunalråd i Diyarbakir har gripits. Efter det här programmet greps också partiets ledare – en sorts krigsförklaring till den kurdiska rörelsen – som har fördömt av många politiska ledare i Väst. Landet drivs allt mer mot inbördeskrig säger bedömare.
Erdogan har placerats i den internationella journalistföreningens lista över pressfrihetens fiender.
CHPs vice ordförande sköts i benen nyligen.
I staden Adiyaman vandaliserades i veckan den assyriska kyrkogården. Anti-kristna strömningar blir allt aggressivare i det islamiserade samhälle som nu försöker återgå till Sharia som under det Osmanska rikets dagar.
USA:
Valkampanjen har gått in på sin slutspurt, medan demokraternas kandidat Hillary Clinton återigen är föremål för en FBI-undersökning efter att hennes email som utrikesminister har avslöjats i en server som tillhör hennes goda vän Huma Abedin. På tisdag den 8 november röstar amerikanerna fram en ny president.
Sverige:
* Påven gjorde i veckan ett historiskt besök i Lund och Malmö för att minnas Martin Luthers reformation för 500 år sedan. Det är ett steg i forsoningen mellan katoliker och protestanter. I den ekumeniska mässan i Lund sjöngs Qyrie elaison på assyriska som heter Moran ethrahamelayn.