Författaren Taina Kantola intervjuas av Svante Lundgren om boken Assurs folk som nyligen utkom på Tigris Press. Hon berättar om projektets tillkomst, om Lennart Warrings sjukdom och bortgång och om hur materialet har blivit två böcker istället för en. Förlaget Natur & Kultur publicerade valda delar som handlar om Mesopotamien i allmänhet och dess insatser för världskulturen. Det blev boken Arvet och arvtagarna. Det som blev kvar av Assurs folk handlar inte om den konventionella historieskrivningen om assyriska kungar och deras erövringar. Den handlar istället om den nya forskningen kring assyriernas urgamla kulturarv som de utvecklade, i syfte att föra det vidare till framtida generationer. Den berättar om assyriernas idéhistoria, världsåskådning, litteratur och det andliga livet. Assyrierna ärvde en högkultur från Sumer från tiden före den stora floden (bibelns syndaflod) och var så intelligenta att de vidareutvecklade detta arv till nytta för hela mänskligheten, säger Taina Kantola och nämner assyriska lärda som Hunayn ibn Ishaq i Bagdad och Thabit ibn Qurra från Harran. Den senare kallar hon ”världens främste matematiker vars landvinningar ofta tillskrivs Newton och andra kända matematiker”.
Förutom kulturarvet, visar Assurs folk också en kontinuitet mellan forntidens och dagens assyrier. Ett folk försvinner inte bara för att det förlorar ett krig, påpekar Kantola. ”Assyrien levde vidare och var välmående efter rikets fall, visar forskningen”, tillägger hon.
Bokens syfte är att nå främst ungdomar, som kan känna stolthet över sina förfäders insatser för mänskligheten och därmed få stärkt självförtroende. ”Man ska inte känna uppgivenhet, utan tänka så här; kunde mina förfäder, så kan väl jag också”, avslutar Taina Kantola.